Living the dream??
Ja det var vad Mark hade sagt till en journalist att han gjorde.
På bara en vecka har jag lyckats börja ta fasta på det där med att man ska leva sin dröm, fånga dagen o våga, våga så man inte ångrar att man inte gör saker. Sen ska man njuta av livet så mycket det går, för det är, tyvärr bara ett ögonblicksverk som krävs för att det ska ta slut...
Man inser inte det när livet rusar fram i hundratjugo knyck o man bara klagar över småsaker.... Men så händer något, o man stannar upp och inser hur läskigt löjlig man är som klagar över petitesser... O även vad man missar när man inte tar det lite lugnare o ser sig om....
Jag har stannat upp, livet tog en tvärnit för en vecka sen. det är ganska precis en vecka sen jag fick veta att Mark inte finns mer. Men han finns, han är med oss., fast det vore ju trevligare om han faktiskt fanns här fysiskt också. Men tro mig, efter senaste veckan är jag säker på att han sitter uppe på ett moln o garvar åt mig. Jag vill hoppas det iallafall.
Det kanske inte är ok att vara så pass glad som jag är just nu. Är lite ambivalent i frågan.... Men ingen mår ju bättre av att jag går omkring o gråter hela tiden. Även fast det inte syns så saknar jag honom "så det skär i hjärtat, han fattas mig" för att citera Astrid Lindgren... Men varje gång jag skrattar o ler tänker jag också på honom. Han va sån. som skrattade. Så jag vill hellre va som han, OK det går INTE, men mer som honom än jag var förut, än att sitta o gråta.
Har jag fel.... kanske borde sluta skratta så mycket, jag får lite dålig samvete varje gång, men samtidigt så ser jag hans ansikte brista ut i ett jätteskratt när jag skrattar.... Jisses vilket hörn jag snackat in mig i nu....
Morfar ringde idag, ville veta hur mamma mår, men jag sa bara det jag visste, vill låta henne o Ann vara, med den korta tid de har därborta. Sen undrade morfar hur det går för mig, syster och bror. hhaha, i somligas ögon växer vi nog aldrig upp. Men det går asbra, vi är ju värsta teamet när vi sätter den sidan till;)
Nu ska jag gå o försöka mig på att baka en nbpaj! sen är det ju House!!!!!!
Blir förresten förmodligen en Erin Brokovich utstyrsel imorn.. va trors om det?
På bara en vecka har jag lyckats börja ta fasta på det där med att man ska leva sin dröm, fånga dagen o våga, våga så man inte ångrar att man inte gör saker. Sen ska man njuta av livet så mycket det går, för det är, tyvärr bara ett ögonblicksverk som krävs för att det ska ta slut...
Man inser inte det när livet rusar fram i hundratjugo knyck o man bara klagar över småsaker.... Men så händer något, o man stannar upp och inser hur läskigt löjlig man är som klagar över petitesser... O även vad man missar när man inte tar det lite lugnare o ser sig om....
Jag har stannat upp, livet tog en tvärnit för en vecka sen. det är ganska precis en vecka sen jag fick veta att Mark inte finns mer. Men han finns, han är med oss., fast det vore ju trevligare om han faktiskt fanns här fysiskt också. Men tro mig, efter senaste veckan är jag säker på att han sitter uppe på ett moln o garvar åt mig. Jag vill hoppas det iallafall.
Det kanske inte är ok att vara så pass glad som jag är just nu. Är lite ambivalent i frågan.... Men ingen mår ju bättre av att jag går omkring o gråter hela tiden. Även fast det inte syns så saknar jag honom "så det skär i hjärtat, han fattas mig" för att citera Astrid Lindgren... Men varje gång jag skrattar o ler tänker jag också på honom. Han va sån. som skrattade. Så jag vill hellre va som han, OK det går INTE, men mer som honom än jag var förut, än att sitta o gråta.
Har jag fel.... kanske borde sluta skratta så mycket, jag får lite dålig samvete varje gång, men samtidigt så ser jag hans ansikte brista ut i ett jätteskratt när jag skrattar.... Jisses vilket hörn jag snackat in mig i nu....
Morfar ringde idag, ville veta hur mamma mår, men jag sa bara det jag visste, vill låta henne o Ann vara, med den korta tid de har därborta. Sen undrade morfar hur det går för mig, syster och bror. hhaha, i somligas ögon växer vi nog aldrig upp. Men det går asbra, vi är ju värsta teamet när vi sätter den sidan till;)
Nu ska jag gå o försöka mig på att baka en nbpaj! sen är det ju House!!!!!!
Blir förresten förmodligen en Erin Brokovich utstyrsel imorn.. va trors om det?
Kommentarer
Postat av: Anonym
You're doing it the right way , pumpkin !!! Ar saker pa att Mark blir stolt for att du ser till att "keep up your good life" !
Trackback
